På denna sida hittar du:
Lönsamhetsbegrepp | Ta rätt pris| Priskalkylering | Utan lönsamhet?| Göra inköp
Sist på sidan hittar du en video med en genomgång som tar upp delar av sidans innehåll.
Lönsamhetsbegrepp | Ta rätt pris| Priskalkylering | Utan lönsamhet?| Göra inköp
Sist på sidan hittar du en video med en genomgång som tar upp delar av sidans innehåll.
Lönsamhetsbegrepp
Innan vi börjar titta djupare in i delmomentet lönsamhet finns det en del begrepp som bör redas ut och tydliggöras. Begreppen kan uppfattas som synonymer med varandra, vilket är en alltför vanlig fälla att gå i. Det handlar istället om begrepp som måste ställas i kontrast till varandra för att inte begå ödesdigra fel när man diskuterar ekonomi. Inkomst, intäkt och inbetalning är exempel på sådana begrepp. Respektive begrepp kan härledas till olika moment vid försäljning. Utgift, kostnad och utbetalning är deras motsatsord.
En inkomst berör själva affärshändelsen. Alltså när en försäljning görs. Detta behöver inte innebära att faktiska pengar har förekommit. När man talar om inkomster i företagsekonomiska sammanhang så talar man alltså om affärshändelser som ägt rum.
En intäkt är en periodiserad inkomst. Alltså inkomster under en begränsad tidsperiod. Detta säger heller inget om att pengar utväxlats utan visar endast inkomsterna under till exempel en månads tid. Det är därför mer korrekt att använda sig av begreppet intäkt än inkomst när man talar om storleken av försäljningen under ett år då detta utgör en begränsad tidsperiod.
En inbetalning signalerar att pengar faktiskt utväxlats. Detta innebär att intäkt och inbetalning kan ske samtidigt (vilket det oftast gör). Men för kunder som handlar på kredit så skiljer sig datum och tidpunkt för intäkten och inbetalning. Detta innebär att ett företag kan uppvisa stora intäkter men saknar faktiska likvida medel då inbetalningarna ännu inte skett.
En utgift är inkomstens motsats och visar därmed själva inköpet som ett företag gör.
En kostnad är intäktens motsats. Kostnad har emellertid en särställning. Kostnaden är en periodiserad utgift och visar därmed när utgiften förbrukas under en viss tidsperiod. Låt säga att ett företag köper in en maskin. Det är inte förrän maskinen installerats och brukas som kostnaden uppstår. I och med detta är är värdeminskningar en typisk kostnad. Av varor som köpts in för ett företag under ett år är endast de som sålts vidare de som utgör kostnaderna för inköpen.
En utbetalning innebär precis som det låter. Att en faktisk betalning görs, med likvida medel.
En inkomst berör själva affärshändelsen. Alltså när en försäljning görs. Detta behöver inte innebära att faktiska pengar har förekommit. När man talar om inkomster i företagsekonomiska sammanhang så talar man alltså om affärshändelser som ägt rum.
En intäkt är en periodiserad inkomst. Alltså inkomster under en begränsad tidsperiod. Detta säger heller inget om att pengar utväxlats utan visar endast inkomsterna under till exempel en månads tid. Det är därför mer korrekt att använda sig av begreppet intäkt än inkomst när man talar om storleken av försäljningen under ett år då detta utgör en begränsad tidsperiod.
En inbetalning signalerar att pengar faktiskt utväxlats. Detta innebär att intäkt och inbetalning kan ske samtidigt (vilket det oftast gör). Men för kunder som handlar på kredit så skiljer sig datum och tidpunkt för intäkten och inbetalning. Detta innebär att ett företag kan uppvisa stora intäkter men saknar faktiska likvida medel då inbetalningarna ännu inte skett.
En utgift är inkomstens motsats och visar därmed själva inköpet som ett företag gör.
En kostnad är intäktens motsats. Kostnad har emellertid en särställning. Kostnaden är en periodiserad utgift och visar därmed när utgiften förbrukas under en viss tidsperiod. Låt säga att ett företag köper in en maskin. Det är inte förrän maskinen installerats och brukas som kostnaden uppstår. I och med detta är är värdeminskningar en typisk kostnad. Av varor som köpts in för ett företag under ett år är endast de som sålts vidare de som utgör kostnaderna för inköpen.
En utbetalning innebär precis som det låter. Att en faktisk betalning görs, med likvida medel.
Ta rätt pris
Priskalkylering
När man sätter ett pris på en vara eller en tjänst så finns alltid någon form av matematisk och ekonomisk kalkylering i botten. Att gång på gång sätta pris på nya varor blir i längden ohållbart. Därför har man som regel ett omräkningstal där inköpspriset multipliceras med detta tal för att få ut en riktlinje för priset.
Ex. Mona Lisa har en butik som säljer smink och hårdvårdsprodukter. Alla varor som hon köper in multiplicerar hon med 2 för att få ett ungefärligt försäljningspris. Denna vecka har hon köpt in hårfärg för 50 kronor paketet. Hon multiplicerar 50 med 2, vilket ger ett ungefärligt försäljningspris på 100 SEK. Då Mona Lisa vet att en av hennes konkurrenter tar 120 SEK för samma hårfärg, väljer Mona Lisa att ta 110 SEK för att få ut en större förtjänst. Detta gör också att hon kanske kan sänka priset från riktlinjen på andra varor.
Det räcker dock inte med att bara bestämma sig för ett omräkningstal. I omräkningstalet som man multiplicerar med inköpspriset finns en priskalkyl. Kalkylen baseras på alla kostnader som försäljningen måste täcka och eventuell vinst man vill få ut av försäljningen. Priset på varorna och tjänsterna ska täcka fasta kostnader (så som hyra för lokal, löner m.m.) och rörliga kostnader (varuinköp, elräkning m.m.). Dessutom skall som sagt den förväntade och önskade vinsten räknas med i det som priset för varorna och tjänsterna skall täckas.
Påläggsmetoden
Enligt påläggsmetoden räknar man ut ett procentpålägg som täcker kostnaderna. Detta kräver att man kan uppskatta hur mycket man tror sig sälja under ett år.
Ex. Kajsa och Mats har budgeterat sina rörliga och fasta kostnader för ett år till 350 000 SEK. De uppskattar att deras varukostnader kommer uppgå till 400 000 SEK på ett år. Till detta tror sig Kajsa och Mats kunna göra en vinst på 250 000 SEK.
350 000 (kostnaderna) + 250 000 (önskad och förväntad vinst) = 600 000 (summan som försäljningen ska täcka)
Denna summa divideras med varukostnaderna, för att kunna se vilken procentsats som skall påläggas på inköpspriset.
600 000 / 400 000 = 1.5 (150%)
Kajsa och Mats får därmed en påläggsprocent och omräkningstal på 1.5 vilket motsvarar 150%.
Divisionskalkylering
Saknar man varukostnader (till exempel om man har ett tjänsteföretag) kan man istället använda sig av divisionskalkylering för prissättning. Den kan emellertid också användes av företag som säljer produkter. Denna beräkning kräver att man kan uppskatta hur många timmar man skall lägga ner på sitt företag varje år (arbetstid).
Ex. Zhao och Paulin har en städfirma tillsammans. De har budgeterat för fasta och rörliga kostnader på 450 000 SEK per år. De satsar på att arbeta 40-timmarsveckor vilket ger totalt 1 800 timmar på ett år, då de räknar med att kunna vara lediga totalt sett 7 veckor under sommar och jul.
Kostnaderna divideras med antalet arbetade timmar:
450 000 / 1 800 = 250
Zhao och Paulin måste enligt denna beräkning ta minst 250 kronor i timmen för sina städuppdrag, för att kunna täcka kostnaderna.
Moms (mervärdesskatt)
När grundpriset är uträknat för dina varor och tjänster måste moms läggas till. Moms eller mervärdesskatt är den skatt som konsumenterna betalar på varor och tjänster som de köper. Även om företag inte behöver betala moms så är det deras uppgifter att samla in momsen till staten. Momsen är en av statens största inkomstkällor och därmed mycket viktig att man som företag sköter.
Företag samlar in moms på försäljningen. Denna moms kallas för utgående moms och kan beskrivas som en skuld till staten, då företaget begärt dessa pengar av konsumenterna, men företaget får inte behålla pengarna som utgörs av moms. Trots att företag inte behöver betala moms kan de ibland få lov att göra det om de har leverantörer eller andra som lagt på moms på sina priser. Denna moms kallas för ingående moms och kan istället betraktas som en fordring till staten (alltså att staten är skyldig företaget pengar, då företaget betalat för någonting de egentligen inte behöver betala).
Efter en period (vanligtvis månadsvis) så är det upp till företaget att se över hur stor andel utgående och ingående moms man haft. Den utgående momsen (skuld) minus den ingående momsen (fordring) ger antingen ett positivt eller negativt resultat. Vid positivt resultat har den utgående momsen överstigit den ingående, vilket innebär att företaget måste betala in denna redovisad moms till Skatteverket. Har den ingående momsen överstigit den utgående momsen innebär det att företaget kommer att få restskatt utbetalat till sig från Skatteverket.
Det är emellertid positivt att i slutet av en period ha en skuld till Skatteverket. Hur kommer det sig? Jo, om man har haft en utgående moms som överstigit den ingående momsen så innebär det i praktiken att försäljningen varit större än inköpen. Har istället inköpen överstigit försäljningen så har man med all sannolikhet haft en mycket dålig period av försäljning.
I Sverige finns det fyra stycken momssatser:
25 % Den vanligaste momssatsen som ligger på bl.a. kläder, möbler, fordon, livsmedel.
12% Vissa typer av livsmedel, restaurangbesök, persontransporter, hotell m.m.
6% Tidningar, bio, teater, festivaler, musikevenemang, dans, nöjde m.m.
0% Vård, skola och omsorg.
Hur räknar man då ut momsen?
Ex. Kajsa och Mats har köpt in produkter från en grossist för 20 SEK i snitt. De tillämpar en påläggsprocent på 150% vilket ger ett slutpris på 50 SEK.
20 * 1.5 = 30
20 + 30 = 50
Innan de prismärker sina varor måste de räkna med moms. Momsen på deras produkter ligger på 25%, vilket ger ett pris inklusive moms på 62.50 SEK.
50 * 0.25 = 12.50
50 + 12.50 = 62.50
De väljer i slutändan att sätta ett pris på 69 kronor.
Varukostnad
Varukostnaden utgörs inte bara utav själva inköpspriset, om inte varan köps in och säljs på samma dag. I regel så lagras varor ibland kortare och ibland längre tid. Varor som omsätts fort är framförallt varor som har ett bäst-före-datum som till exempel mjölk, bröd, kött och andra livsmedel och råvaror. Detta innebär att kostnaderna för dessa typer av varor är lägre än för varor som kan ligga länge på lager, till exempel kläder, elektronik, byggmaterial m.m. När varorna lagras som innebär detta en kostnad för företaget, då varan tar plats och inte vid lagringstiden genererar en intäkt. För att få reda på den verkliga varukostnaden måste lagret inventeras.
Ex. Kajsa och Mats butik har funnits i 2 år. Den 30 december år 1 gjordes en inventering av lagret som visade att lagrets värde var 30 000 SEK (räknat i inköpspris). År 2 bestämmer sig Kajsa och Mats att budgetera för lika stort varuinköp som för år 1, nämligen 400 000 SEK.
Varukostnaden kan därmed räknas ut på följande sätt:
Ingående lager (det som inte blev sålt under år 1): 30 000
Utgående lager (det som blev sålt): 370 000
Inköp under år 2: 400 000
Varukostnad: 400 000 - 370 000 + 30 000 = 60 000 SEK
Ex. Mona Lisa har en butik som säljer smink och hårdvårdsprodukter. Alla varor som hon köper in multiplicerar hon med 2 för att få ett ungefärligt försäljningspris. Denna vecka har hon köpt in hårfärg för 50 kronor paketet. Hon multiplicerar 50 med 2, vilket ger ett ungefärligt försäljningspris på 100 SEK. Då Mona Lisa vet att en av hennes konkurrenter tar 120 SEK för samma hårfärg, väljer Mona Lisa att ta 110 SEK för att få ut en större förtjänst. Detta gör också att hon kanske kan sänka priset från riktlinjen på andra varor.
Det räcker dock inte med att bara bestämma sig för ett omräkningstal. I omräkningstalet som man multiplicerar med inköpspriset finns en priskalkyl. Kalkylen baseras på alla kostnader som försäljningen måste täcka och eventuell vinst man vill få ut av försäljningen. Priset på varorna och tjänsterna ska täcka fasta kostnader (så som hyra för lokal, löner m.m.) och rörliga kostnader (varuinköp, elräkning m.m.). Dessutom skall som sagt den förväntade och önskade vinsten räknas med i det som priset för varorna och tjänsterna skall täckas.
Påläggsmetoden
Enligt påläggsmetoden räknar man ut ett procentpålägg som täcker kostnaderna. Detta kräver att man kan uppskatta hur mycket man tror sig sälja under ett år.
Ex. Kajsa och Mats har budgeterat sina rörliga och fasta kostnader för ett år till 350 000 SEK. De uppskattar att deras varukostnader kommer uppgå till 400 000 SEK på ett år. Till detta tror sig Kajsa och Mats kunna göra en vinst på 250 000 SEK.
350 000 (kostnaderna) + 250 000 (önskad och förväntad vinst) = 600 000 (summan som försäljningen ska täcka)
Denna summa divideras med varukostnaderna, för att kunna se vilken procentsats som skall påläggas på inköpspriset.
600 000 / 400 000 = 1.5 (150%)
Kajsa och Mats får därmed en påläggsprocent och omräkningstal på 1.5 vilket motsvarar 150%.
Divisionskalkylering
Saknar man varukostnader (till exempel om man har ett tjänsteföretag) kan man istället använda sig av divisionskalkylering för prissättning. Den kan emellertid också användes av företag som säljer produkter. Denna beräkning kräver att man kan uppskatta hur många timmar man skall lägga ner på sitt företag varje år (arbetstid).
Ex. Zhao och Paulin har en städfirma tillsammans. De har budgeterat för fasta och rörliga kostnader på 450 000 SEK per år. De satsar på att arbeta 40-timmarsveckor vilket ger totalt 1 800 timmar på ett år, då de räknar med att kunna vara lediga totalt sett 7 veckor under sommar och jul.
Kostnaderna divideras med antalet arbetade timmar:
450 000 / 1 800 = 250
Zhao och Paulin måste enligt denna beräkning ta minst 250 kronor i timmen för sina städuppdrag, för att kunna täcka kostnaderna.
Moms (mervärdesskatt)
När grundpriset är uträknat för dina varor och tjänster måste moms läggas till. Moms eller mervärdesskatt är den skatt som konsumenterna betalar på varor och tjänster som de köper. Även om företag inte behöver betala moms så är det deras uppgifter att samla in momsen till staten. Momsen är en av statens största inkomstkällor och därmed mycket viktig att man som företag sköter.
Företag samlar in moms på försäljningen. Denna moms kallas för utgående moms och kan beskrivas som en skuld till staten, då företaget begärt dessa pengar av konsumenterna, men företaget får inte behålla pengarna som utgörs av moms. Trots att företag inte behöver betala moms kan de ibland få lov att göra det om de har leverantörer eller andra som lagt på moms på sina priser. Denna moms kallas för ingående moms och kan istället betraktas som en fordring till staten (alltså att staten är skyldig företaget pengar, då företaget betalat för någonting de egentligen inte behöver betala).
Efter en period (vanligtvis månadsvis) så är det upp till företaget att se över hur stor andel utgående och ingående moms man haft. Den utgående momsen (skuld) minus den ingående momsen (fordring) ger antingen ett positivt eller negativt resultat. Vid positivt resultat har den utgående momsen överstigit den ingående, vilket innebär att företaget måste betala in denna redovisad moms till Skatteverket. Har den ingående momsen överstigit den utgående momsen innebär det att företaget kommer att få restskatt utbetalat till sig från Skatteverket.
Det är emellertid positivt att i slutet av en period ha en skuld till Skatteverket. Hur kommer det sig? Jo, om man har haft en utgående moms som överstigit den ingående momsen så innebär det i praktiken att försäljningen varit större än inköpen. Har istället inköpen överstigit försäljningen så har man med all sannolikhet haft en mycket dålig period av försäljning.
I Sverige finns det fyra stycken momssatser:
25 % Den vanligaste momssatsen som ligger på bl.a. kläder, möbler, fordon, livsmedel.
12% Vissa typer av livsmedel, restaurangbesök, persontransporter, hotell m.m.
6% Tidningar, bio, teater, festivaler, musikevenemang, dans, nöjde m.m.
0% Vård, skola och omsorg.
Hur räknar man då ut momsen?
Ex. Kajsa och Mats har köpt in produkter från en grossist för 20 SEK i snitt. De tillämpar en påläggsprocent på 150% vilket ger ett slutpris på 50 SEK.
20 * 1.5 = 30
20 + 30 = 50
Innan de prismärker sina varor måste de räkna med moms. Momsen på deras produkter ligger på 25%, vilket ger ett pris inklusive moms på 62.50 SEK.
50 * 0.25 = 12.50
50 + 12.50 = 62.50
De väljer i slutändan att sätta ett pris på 69 kronor.
Varukostnad
Varukostnaden utgörs inte bara utav själva inköpspriset, om inte varan köps in och säljs på samma dag. I regel så lagras varor ibland kortare och ibland längre tid. Varor som omsätts fort är framförallt varor som har ett bäst-före-datum som till exempel mjölk, bröd, kött och andra livsmedel och råvaror. Detta innebär att kostnaderna för dessa typer av varor är lägre än för varor som kan ligga länge på lager, till exempel kläder, elektronik, byggmaterial m.m. När varorna lagras som innebär detta en kostnad för företaget, då varan tar plats och inte vid lagringstiden genererar en intäkt. För att få reda på den verkliga varukostnaden måste lagret inventeras.
Ex. Kajsa och Mats butik har funnits i 2 år. Den 30 december år 1 gjordes en inventering av lagret som visade att lagrets värde var 30 000 SEK (räknat i inköpspris). År 2 bestämmer sig Kajsa och Mats att budgetera för lika stort varuinköp som för år 1, nämligen 400 000 SEK.
Varukostnaden kan därmed räknas ut på följande sätt:
Ingående lager (det som inte blev sålt under år 1): 30 000
Utgående lager (det som blev sålt): 370 000
Inköp under år 2: 400 000
Varukostnad: 400 000 - 370 000 + 30 000 = 60 000 SEK
Utan lönsamhet?
Vad ska man ta till för åtgärder om företaget visar sig inte vara lönsamt? Det finns en rad quick-fixes som fungerar mer eller mindre bra.
- Sälj mer! Detta är såklart lättare sagt än gjort. Det är det bästa men också det svåraste sättet för att ordna lönsamheten. Här krävs det kanske initialt större utgifter till en början för att i nästa steg kunna sälja mer. Kanske måste man marknadsföra sig mer eller investera i nya maskiner eller inventarier.
- Höj priset! Att höja priset är oftast en relativt dålig lösning då ett ökat pris i regel innebär en minskad efterfrågan på produkterna från kunderna.
- Minska kostnaderna! Att minska kostnaderna ger oftast snabba resultat men det är också en metod som kan uttömmas snabbt då vissa kostnader faktiskt inte går att tumma på. Men man kanske kan förhandla om hyresavtalet för sin butik, leta efter en billigare lokal, säga upp anställda eller köpa in billigare produkter som dock kan innebär sämre kvalitet.
- Konkurs! Att försätta sitt företag i konkurs är självklart inte önskvärt, men är ändå ett alternativ att ta till innan skulderna blir alltför stora. Konkurs innebär att företaget avslutar sin verksamhet och säljer ut eventuella tillgångar.
Göra inköp
Att göra varuinköp är oundvikligt för samtliga företag. Oftast utgör just varuinköp den största posten av samtliga kostnader som ett företag har under ett år. De inköp som företag gör blir automatiskt till tillgångar då företaget bytt pengar mot varor eller andra inköp som har ett värde i sig. Man delar upp dessa tillgångar i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är sådana tillgångar som kommer att finnas kvar under en längre tid i företaget, det kan handla om inköp av fordon, inredning, maskiner m.m. Dessa tillgångar kommer alltså inte har till huvudsyfte att säljas vidare till kund utan ska fungera som olika former av hjälpmedel för försäljningen. T.ex. så behövs kanske en viss maskin för att kunna utföra en arbetsuppgift eller ett fordon kan vara viktigt för att ta sig runt och besöka kunder eller leverantörer. Det är istället den andra formen av tillgångar, omsättningstillgångar som vi ska titta närmare på. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som inom kort skall omsättas i företaget. Hit hör varor som man köper in för att sälja vidare. Det kan också vara material som behövs för att "skapa" varor, t.ex. papper, pennor, färg, trä, stål, elektronikutrustning m.m. Omsättningstillgångar kan också vara sådant som inte syftar till att säljas vidare men som ändå förbrukas under en kort tid, t.ex. kontorsartiklar.
Oftast så kostar anläggningstillgångar mer att köpa in än omsättningstillgångar. Slår man däremot ihop alla omsättningstillgångar som köps in under ett år så brukar summan överstiga inköpen för anläggningstillgångar. Därför är det otroligt viktigt att inköp planeras noggrant. Man måste som företag få valuta för pengarna och därför måste det finnas en välplanerad och väl underbyggd inköpsprocess, oavsett om man köper in en maskin eller varor som skall säljas vidare till kund. En sådan process skulle kunna illustreras på följande sätt:
Först måste man inom företaget fastställa att det finns ett behov för att genomföra köpet. Skall man köpa in varor finns det ett uppenbart behov; man måste ha varor att sälja för att få in pengar. När man istället tänker över huruvida man behöver köpa in en bil till företaget så kanske behovet är något mer diffust. Kan man inte fastställa ett behov så ska heller inte köpet genomföras. Därefter måste man välja produkt. Det är i detta läge som man jämför olika leverantörer och olika produkter som alla kan tillgodose behovet. Vilket man sedan bör välja kommer jag att behandla längre ner. När valet gjorts så genomförs själva köpet. I själva köpet tillkommer en del överväganden som kan handla om huruvida man tänker betala kontant eller kredit, vilka leverans- och betalningsvillkor som finns m.m. Den sista punkten i inköpsprocessen handlar om att utvärdera köpet. Detta är otroligt viktigt för kommande köp.
Inköpskalkyl
I stora företag finns oftast en eller flera personer anställda som inköpsansvariga. Deras arbete är att, utifrån ovanstående modells andra pil, välja produkt på ett bra sätt. De inköpsansvariga gör därför en inköpskalkyl för att ställa upp de olika alternativ som finns och sedan välja de alternativ som ger störst avkastning eller "valuta för pengarna". Vid sidan av själva inköpspriset så finns det flera parametrar som måste räknas in vid ett inköp. Förutom inköpspriset måste man ta hänsyn till:
Oftast så kostar anläggningstillgångar mer att köpa in än omsättningstillgångar. Slår man däremot ihop alla omsättningstillgångar som köps in under ett år så brukar summan överstiga inköpen för anläggningstillgångar. Därför är det otroligt viktigt att inköp planeras noggrant. Man måste som företag få valuta för pengarna och därför måste det finnas en välplanerad och väl underbyggd inköpsprocess, oavsett om man köper in en maskin eller varor som skall säljas vidare till kund. En sådan process skulle kunna illustreras på följande sätt:
Först måste man inom företaget fastställa att det finns ett behov för att genomföra köpet. Skall man köpa in varor finns det ett uppenbart behov; man måste ha varor att sälja för att få in pengar. När man istället tänker över huruvida man behöver köpa in en bil till företaget så kanske behovet är något mer diffust. Kan man inte fastställa ett behov så ska heller inte köpet genomföras. Därefter måste man välja produkt. Det är i detta läge som man jämför olika leverantörer och olika produkter som alla kan tillgodose behovet. Vilket man sedan bör välja kommer jag att behandla längre ner. När valet gjorts så genomförs själva köpet. I själva köpet tillkommer en del överväganden som kan handla om huruvida man tänker betala kontant eller kredit, vilka leverans- och betalningsvillkor som finns m.m. Den sista punkten i inköpsprocessen handlar om att utvärdera köpet. Detta är otroligt viktigt för kommande köp.
Inköpskalkyl
I stora företag finns oftast en eller flera personer anställda som inköpsansvariga. Deras arbete är att, utifrån ovanstående modells andra pil, välja produkt på ett bra sätt. De inköpsansvariga gör därför en inköpskalkyl för att ställa upp de olika alternativ som finns och sedan välja de alternativ som ger störst avkastning eller "valuta för pengarna". Vid sidan av själva inköpspriset så finns det flera parametrar som måste räknas in vid ett inköp. Förutom inköpspriset måste man ta hänsyn till:
- Leveransvillkor. Här får man se över vad leverantören erbjuder för villkor vid köp. Kommer produkterna att levereras till företaget, vem bär risken för varorna under transporten, vad kommer transporten att kosta m.m.
- Försäkringar. För vissa anläggnings- och omsättningstillgångar så kan det vara bra att få de försäkrade direkt vid köp. Många leverantörer erbjuder försäkringar i och med köpet medan andra gör det inte. Därför är det viktigt att se över vad som gäller.
- Eventuella rabatter. Vid mängdköp kan man som företag erbjudas vissa rabatter. Dessa kan vara viktiga att känna till när man jämför produkter.
- Produktfördelar. Ifall det är flera identiska produkter som skall jämföras så kan man inte tala om produktfördelar. Handlar det istället om produkter som skiljer sig något kan det vara viktigt att ta hänsyn till dess olikheter.
- Förväntad hållbarhet. Produkter som köps in för stadigvarande bruk (finnas kvar länge i företaget) vill man ska hålla en hög kvalité länge.
et finns många måsten när man väl bestämmer sig för att starta ett eget företag. Dels måsten för sin egen skull, men också måsten som kommer utifrån, bland annat krav från myndigheter. Ett företag måste först och främst tjäna på sin affärsidé. Det är det enskilt viktigaste. Om företaget inte är lönsamt, kommer det inom kort att gå i konkurs. Företaget måste också kunna leverera varor och tjänster till marknadspris. Detta innebär att företag varken kan ta ett för billigt eller för dyrt pris för sin vara eller tjänst. Tar man ett alldeles för högt pris så kommer kunderna att svika för att välja en konkurrent som kan erbjuda förmånligare priser. Tar man ett för billigt pris kanske man tappar lönsamhet, kunderna kan betrakta produkterna eller tjänsterna som undermåliga då ett billigt pris signalerar sämre kvalitet. Man måste därmed ta hänsyn till såväl kunder som konkurrenter. För att kunna ta ett korrekt pris kan man tittat på nedanstående modell:
_____________________________________________________Den övre gränsen (kunderna)
------------------------------------------------------------ Den övre ribban (konkurrenterna)
_____________________________________________________ Den nedre gränsen (kostnaderna)
Den övre gränsen är kundernas efterfrågegräns. Lägger man sitt pris över denna gräns kommer efterfrågan från kunderna att utebli och försäljningen därmed likaså. Den övre ribban visar vart konkurrenternas pris ligger och detta ska man som företag förhålla sig till. Vill man nischa sig mot att ha ett lägre pris (men riskera att kunderna uppfattar dina varor och tjänster som "lågbudget"), eller vill man ta ut ett högre pris? Den nedre gränsen är företagets egen gräns. Denna gräns kan man aldrig gå under, då man inte längre har ett lönsamt företag under denna gräns.
_____________________________________________________Den övre gränsen (kunderna)
------------------------------------------------------------ Den övre ribban (konkurrenterna)
_____________________________________________________ Den nedre gränsen (kostnaderna)
Den övre gränsen är kundernas efterfrågegräns. Lägger man sitt pris över denna gräns kommer efterfrågan från kunderna att utebli och försäljningen därmed likaså. Den övre ribban visar vart konkurrenternas pris ligger och detta ska man som företag förhålla sig till. Vill man nischa sig mot att ha ett lägre pris (men riskera att kunderna uppfattar dina varor och tjänster som "lågbudget"), eller vill man ta ut ett högre pris? Den nedre gränsen är företagets egen gräns. Denna gräns kan man aldrig gå under, då man inte längre har ett lönsamt företag under denna gräns.
Klicka för att ställa in anpassad HTML